Skämt à la Joel och Bob
Vad säger den muslimske mannen när hans hustru kommer hem, helt naken?
"Nämen, har du pantat burkor i dag?"
Vad säger Askungen när hon har sex?
"Jaja, jag kommer."
Vad säger Askungen när hon inte får spela trummor?
"Nåväl, vad är väl en cymbal på slottet?"
-Wie
"Nämen, har du pantat burkor i dag?"
Vad säger Askungen när hon har sex?
"Jaja, jag kommer."
Vad säger Askungen när hon inte får spela trummor?
"Nåväl, vad är väl en cymbal på slottet?"
-Wie
En saga
Denna saga föranleddes under vår kreativa religionlektion och gav upphov till många diskutioner och mycket skratt.
OBS! Läs detta inlägg med en grov nypa salt och en gnutta ironi.
Det var en gång en man, som hette Sanjin. Han bodde i ett stort, majestätiskt plåtskjul i Bosnien med sin vackra hustru Louise. Skjulet bevakades ständigt av den stora starka vaktstyrkan, med Jon i spetsen.
En dag flydde Sanjin till Sverige och förbjöd Louise att lämna plåtskjulet i Bosnien. Han misstänkte nämligen att Louise hade en älskare i smyg. Sanjin hotade att döda den vakt som släppte ut Louise.
När Sanjin väl har flytt till Sverige blir Louise överlycklig, eftersom hon, sedan flera år tillbaka, faktiskt haft en älskare, skogsvaktaren Henke Berglund. Nu kommer hon att kunna träffa den charmerande ynglingen, som hon längtar efter så mycket. Hon mutar Jon med snusk...igt mycket pengar, och han släpper ut henne. Efter att Louise och Henke haft en fantastisk natt tillsammans återvänder Louise till skjulet, utan att bli upptäckt.
Henke och Louise har bestämt sig för att fly till ett fjärran, främmande land, typ Kroatien. Där ska de ostört leva ut sin kärlek. Flykten planeras noga och natten innan Sanjin utvisas från Sverige flyr hon.
Men plötsligt har Henke ångrat sig. Han vill inte längre fly och lämnar Louise i skogen för att istället förföra Sofia.
I panik springer Louise gråtandes till sin bästa väninna, Sanna, som hon känt i många år. Sanna tar emot henne och sätter henne i källaren.
Det Louise inte vet, är att Sanna i hemlighet under många år varit kär i hennes man, Sanjin. Sanna tänker: "Nu har jag chansen att få den man jag vill ha!"
Sanna ordnar så att Sanjin får veta vad som hänt, och ursinnig rusar han till Sanna och hämtar hem Louise.
Så fort de kommer hem till plåtskjulet går Sanjin för att leta upp den store, kraftige vakten, som vågat trotsa Sanjins order och släppa ut Louise. Det var Jon. Sanjin tänker döda honom. Men, Jon hinner före och dödar mannen.
- Wikenfors (med viss hjälp av Wendefors)
OBS! Läs detta inlägg med en grov nypa salt och en gnutta ironi.
Det var en gång en man, som hette Sanjin. Han bodde i ett stort, majestätiskt plåtskjul i Bosnien med sin vackra hustru Louise. Skjulet bevakades ständigt av den stora starka vaktstyrkan, med Jon i spetsen.
En dag flydde Sanjin till Sverige och förbjöd Louise att lämna plåtskjulet i Bosnien. Han misstänkte nämligen att Louise hade en älskare i smyg. Sanjin hotade att döda den vakt som släppte ut Louise.
När Sanjin väl har flytt till Sverige blir Louise överlycklig, eftersom hon, sedan flera år tillbaka, faktiskt haft en älskare, skogsvaktaren Henke Berglund. Nu kommer hon att kunna träffa den charmerande ynglingen, som hon längtar efter så mycket. Hon mutar Jon med snusk...igt mycket pengar, och han släpper ut henne. Efter att Louise och Henke haft en fantastisk natt tillsammans återvänder Louise till skjulet, utan att bli upptäckt.
Henke och Louise har bestämt sig för att fly till ett fjärran, främmande land, typ Kroatien. Där ska de ostört leva ut sin kärlek. Flykten planeras noga och natten innan Sanjin utvisas från Sverige flyr hon.
Men plötsligt har Henke ångrat sig. Han vill inte längre fly och lämnar Louise i skogen för att istället förföra Sofia.
I panik springer Louise gråtandes till sin bästa väninna, Sanna, som hon känt i många år. Sanna tar emot henne och sätter henne i källaren.
Det Louise inte vet, är att Sanna i hemlighet under många år varit kär i hennes man, Sanjin. Sanna tänker: "Nu har jag chansen att få den man jag vill ha!"
Sanna ordnar så att Sanjin får veta vad som hänt, och ursinnig rusar han till Sanna och hämtar hem Louise.
Så fort de kommer hem till plåtskjulet går Sanjin för att leta upp den store, kraftige vakten, som vågat trotsa Sanjins order och släppa ut Louise. Det var Jon. Sanjin tänker döda honom. Men, Jon hinner före och dödar mannen.
- Wikenfors (med viss hjälp av Wendefors)
"we´re up and running!"
lite dåligt tryck här på helgerna, inte så konstigt kanske!
men som paulina yttryckte de, veckan är invigd!
nu lockar dock idrottsgalan så jag kommer med ett inlägg imon ist.
och wanmark, när börjar fighten imon? ;)
.berglund (sa,ru´?)
men som paulina yttryckte de, veckan är invigd!
nu lockar dock idrottsgalan så jag kommer med ett inlägg imon ist.
och wanmark, när börjar fighten imon? ;)
.berglund (sa,ru´?)
veckan är invigd
Jag kan bara hålla med föregående bloggare, idag har varit en hård dag för skrattmusklerna
dagen börjar dock inte jätte kul med snö upp till mandlarna, p.g.a. detta valde jag bilen.
För risken finns ju att ja annars ramlat påväg till skolan och fått sitta i rullstol och gifta mej med någon tönt som var bra på matte.
Här har ja iaf sammanställt en liten best of 09019
4. att leka dunkgömme (nästa gång tror ja inte håkan bangar på att vara med)
3. att ännu en gång fråga mattanterna vad som serveras och få till svar "det är en sorts vegetarisk sak"
2. att bevitna när vår kära medarbetare i ugglan besprutar borden till max.
och på första plats.
1. tre otroligt underhållande vikarier på en dag, burka-mannen, april, ivar
bara för att du kan läsa röd penna.
//p
dagen börjar dock inte jätte kul med snö upp till mandlarna, p.g.a. detta valde jag bilen.
För risken finns ju att ja annars ramlat påväg till skolan och fått sitta i rullstol och gifta mej med någon tönt som var bra på matte.
Här har ja iaf sammanställt en liten best of 09019
4. att leka dunkgömme (nästa gång tror ja inte håkan bangar på att vara med)
3. att ännu en gång fråga mattanterna vad som serveras och få till svar "det är en sorts vegetarisk sak"
2. att bevitna när vår kära medarbetare i ugglan besprutar borden till max.
och på första plats.
1. tre otroligt underhållande vikarier på en dag, burka-mannen, april, ivar
bara för att du kan läsa röd penna.
//p
dagar utan dess like...
okej, först av allt så vill jag framföra ett väldigt fett faktum.... det finns ingen dag som är den andra lik i Nv06a.
det finns folk, som klagar på att skolan suger och att alla vill hoppa av... men seriöst, man kan verkligen inte ha tråkigt i vår klass.
080119. Det är svensk vinter, slasket ligger vackert på Värnamos gator och man känner sig lite Lagom pepp där man på sin cykel trampar mot Figy.
Men detta blev minst sagt en dag utan dess like.. på kemin blev det slagsmål med Berglund, flörtande med Madde, och allmänt lajande med barnen i lek-rummet ( läs burim, sanjin och alle ). Dock missade jag Brankos fina besök :(
Dagen fortsätter i matsalen där Bob fattat det där med 2 glas mjölk på samma gång, dock lyckas det inte riktigt att spola ner den ytterst goda och färgglada kyckling(?)grytan.
Efter lunch blir det matte med Ivar. Lite lagom sen som man är efter ett besök på Donkan strosar man som vanligt in i klassrummet på ett halvnonchalant sätt i tron om att peo står vid tavlan... men Icke. Där står Ivar och man känner liksom.. "okej, dagens bästa första intryck är gjort". När Ivar lämnat klassrummet blir det en snabb omgång dunkgömme i skolans faciliteter dör man självklart "vann" :P och ja louise.. jag hann säga 1,2,3... xD
Det fortsätter med intensiv fysik med "My Son" [maj san] och visst är det ruggigt svårt att se vad det står med den röda pennan?
Dagen avslutas med religion med nån skön snubbe och det blev diskussion om hur det hade varit om nåns mamma hade legat med en i klassen...
burim: ja men hon får ju göra vad hon vill
läraren: men tänk om det hade varit din mamma
mirza (tror jag): ja men jag har ju redan satt henne....
hahaha, ja jag njuter av varje sekund jag är i skolan och man har kramp i skrattmusklerna konstant.
jag vill avsluta detta lilla inlägg med burims version av pippi-sången:
jag har satt Jon i näsan, tjolahopp, tjolahej, tjolahopppsan sa
/ wanemark
det finns folk, som klagar på att skolan suger och att alla vill hoppa av... men seriöst, man kan verkligen inte ha tråkigt i vår klass.
080119. Det är svensk vinter, slasket ligger vackert på Värnamos gator och man känner sig lite Lagom pepp där man på sin cykel trampar mot Figy.
Men detta blev minst sagt en dag utan dess like.. på kemin blev det slagsmål med Berglund, flörtande med Madde, och allmänt lajande med barnen i lek-rummet ( läs burim, sanjin och alle ). Dock missade jag Brankos fina besök :(
Dagen fortsätter i matsalen där Bob fattat det där med 2 glas mjölk på samma gång, dock lyckas det inte riktigt att spola ner den ytterst goda och färgglada kyckling(?)grytan.
Efter lunch blir det matte med Ivar. Lite lagom sen som man är efter ett besök på Donkan strosar man som vanligt in i klassrummet på ett halvnonchalant sätt i tron om att peo står vid tavlan... men Icke. Där står Ivar och man känner liksom.. "okej, dagens bästa första intryck är gjort". När Ivar lämnat klassrummet blir det en snabb omgång dunkgömme i skolans faciliteter dör man självklart "vann" :P och ja louise.. jag hann säga 1,2,3... xD
Det fortsätter med intensiv fysik med "My Son" [maj san] och visst är det ruggigt svårt att se vad det står med den röda pennan?
Dagen avslutas med religion med nån skön snubbe och det blev diskussion om hur det hade varit om nåns mamma hade legat med en i klassen...
burim: ja men hon får ju göra vad hon vill
läraren: men tänk om det hade varit din mamma
mirza (tror jag): ja men jag har ju redan satt henne....
hahaha, ja jag njuter av varje sekund jag är i skolan och man har kramp i skrattmusklerna konstant.
jag vill avsluta detta lilla inlägg med burims version av pippi-sången:
jag har satt Jon i näsan, tjolahopp, tjolahej, tjolahopppsan sa
/ wanemark
åååheeeeeeeeeeeeeeeeeeeeååååååååååååoooooo!
Hola, tja, wohooooej!
hemma hos madde! tårtan står serverad och kaffet är framtaget! (ja, de är lite spetasat !) inthe mycke! elr ja jo... aja skit smma!
de är så att en drottning i klassen, LOUISE fyller nitton om bara ngra minuter ! så om ngra min vill vi att alla reser sig upp öppnar champangen och skålar för denna dam, de är hon värd! ABSOLUT!
JA MÅ HON LEVA, JA MÅ HON LEVA, JA MÅ HON LEVA UT I HUNDRADE ÅR! JA VISST SKA HON LEVA, JA VISST SKA HON LEVA, JA VISST SKA HON LEVA UT I HUNDRADE ÅR!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
BADABAM BAM BAM BAM! BADA BAM BAM BAM BAMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMMM!BADABOM!
alla gratulationer är hon värd önskar NV06A !!!! !#
De fyra elementen
Jag går längs stranden med en cigarr i handen.
Vinden är kall och jag blir på fall.
Elden från ciggaren tar mig påcensur.
Jag springer ut i vattnet med rädsla om livet
Men tyvärr finns olja i vattnet, oj det var inte bra!
Nu får jorden rädda mig!
Jag springer fast as hell och rullar i jorden!
/Alexandar
Vinden är kall och jag blir på fall.
Elden från ciggaren tar mig på
Jag springer ut i vattnet med rädsla om livet
Men tyvärr finns olja i vattnet, oj det var inte bra!
Nu får jorden rädda mig!
Jag springer fast as hell och rullar i jorden!
/Alexandar
idioterna som aldrig är på lektionerna
jaa, jag och Sejla har inte så mycket att göra en sån här vacker fredagskväll, så vi passar på att blogga lite. Eftersom alla valt att vara en aningen nostalgiska ( jag hoppas det stavas så, annars förlåt ellen! ) så väljer vi att också vara det.
Vi kommer ihåg första dagen som om det vore igår
Solen sken ( det gjorde den faktiskt ) och alla fina flickor hade lena ben ( det var ju trots allt sommar, och detta va ett inihelvetes dåligt rim)
Svettiga nervösa ettor delades in, och vi 25 hamnade i samma rum
Konstiga blickar och konstiga människor var det enda man kände av.
När vi sedan med treorna skulle leka, fövandlades alla nervösa ettor till svettiga ettor.
Vi delades in i par, och då började man fundera va fan man gjorde där
Men allt som dagarna gick, så insåg vi att alla va speciella på sitt egna sätt.
En del har satt sin prägel på varje lektion, genom att alltid komma med sina egna kommentarer, som t.ex att han äter sina maskar, vi nämner dock inga namn ( joel ). Eller Mirza som alltid kommit en sådär fem minuter innan lektionen slutar, eller varför inte Paulina med sina söta nysningar. Vi har också Ellen som brinner för det hon tycker och aldrig ger sig,Listan kan bli väldigt lång..
Det vi egentligen försöker säga med detta väldigt konstiga inlägg är att vi faktiskt tycker om våran klass, och alla som tillhör den, och våran klass är en massa speciell, och det tackar vi gud för. för vi hade nog inte passat in i någon annan klass, då vi hade kännt oss som två gigantiska elefanter mellan små myror. så vi tackar er Nv06a för att ni också, liksom vi är elefanter. Nu har vi kort tid kvar med varandra, låt oss göra det till den bästa terminen någonsin. och vi två kommer vara på varje lektion, vi hoppas på det iallafall..
we came, we saw, we conquered
/ maaasssa kärlek från anita&sejla !
Vi kommer ihåg första dagen som om det vore igår
Solen sken ( det gjorde den faktiskt ) och alla fina flickor hade lena ben ( det var ju trots allt sommar, och detta va ett inihelvetes dåligt rim)
Svettiga nervösa ettor delades in, och vi 25 hamnade i samma rum
Konstiga blickar och konstiga människor var det enda man kände av.
När vi sedan med treorna skulle leka, fövandlades alla nervösa ettor till svettiga ettor.
Vi delades in i par, och då började man fundera va fan man gjorde där
Men allt som dagarna gick, så insåg vi att alla va speciella på sitt egna sätt.
En del har satt sin prägel på varje lektion, genom att alltid komma med sina egna kommentarer, som t.ex att han äter sina maskar, vi nämner dock inga namn ( joel ). Eller Mirza som alltid kommit en sådär fem minuter innan lektionen slutar, eller varför inte Paulina med sina söta nysningar. Vi har också Ellen som brinner för det hon tycker och aldrig ger sig,Listan kan bli väldigt lång..
Det vi egentligen försöker säga med detta väldigt konstiga inlägg är att vi faktiskt tycker om våran klass, och alla som tillhör den, och våran klass är en massa speciell, och det tackar vi gud för. för vi hade nog inte passat in i någon annan klass, då vi hade kännt oss som två gigantiska elefanter mellan små myror. så vi tackar er Nv06a för att ni också, liksom vi är elefanter. Nu har vi kort tid kvar med varandra, låt oss göra det till den bästa terminen någonsin. och vi två kommer vara på varje lektion, vi hoppas på det iallafall..
we came, we saw, we conquered
/ maaasssa kärlek från anita&sejla !
Yttrandefrihet...?
Kära Läsare/Lärare/Kungar/Presidenter och övriga medborgare som tror att de är bättre än oss
Det var med förvåning det kom till våran kännedom att vår blogg har blivit välkänd. All publicitet är bra publicitet som vi på Nv brukar säga men tydligen finner vissa humorlösa personer våran lilla klassblogg stötande och kränkande.
Historien bakom denna klassblogg var att vi ville göra något roligt tillsammans i klassen, där vi går igenom vad som händer på dagarna på ett hyfsat ironiskt vis. Tydligen finns det personer bl.a här på skolan inte har något bättre för sig än att kolla upp elevers bloggar och springa till mentorer. Vi får hoppas att detta sker utanför arbetstid för i så fall skulle vi hellre se att dessa lärarlöner ( dvs skattepengar) går till bidrag t.ex. fattiga barn i Sudan,kriget i Gaza, finanskrisen, bättre mat i matsalen o.s.v
Men visst, vill ni hellre att vi hänger på stan, vandaliserar och knarkar istället för att skriva i våran oskyldiga blogg så okej då, men det kommer kosta staten och alla arma skattebetalare multum.
Om någon i fortsättningen finner något kränkande kom till oss direkt så löser vi problemet!
Tack för er förståelse!
M.V.H
Hela Nv06a
"WE WON´T BACK DOWN!"
Det var med förvåning det kom till våran kännedom att vår blogg har blivit välkänd. All publicitet är bra publicitet som vi på Nv brukar säga men tydligen finner vissa humorlösa personer våran lilla klassblogg stötande och kränkande.
Historien bakom denna klassblogg var att vi ville göra något roligt tillsammans i klassen, där vi går igenom vad som händer på dagarna på ett hyfsat ironiskt vis. Tydligen finns det personer bl.a här på skolan inte har något bättre för sig än att kolla upp elevers bloggar och springa till mentorer. Vi får hoppas att detta sker utanför arbetstid för i så fall skulle vi hellre se att dessa lärarlöner ( dvs skattepengar) går till bidrag t.ex. fattiga barn i Sudan,kriget i Gaza, finanskrisen, bättre mat i matsalen o.s.v
Men visst, vill ni hellre att vi hänger på stan, vandaliserar och knarkar istället för att skriva i våran oskyldiga blogg så okej då, men det kommer kosta staten och alla arma skattebetalare multum.
Om någon i fortsättningen finner något kränkande kom till oss direkt så löser vi problemet!
Tack för er förståelse!
M.V.H
Hela Nv06a
"WE WON´T BACK DOWN!"
En viktig utebliven detalj om Snobban
Det är med stor glädje och ingen sorg som jag stolt läser inläggen på Nv06a´s nyfödda blogg! Givna smyg-filosofiska citat av PO! MEN! längst ner märkte jag att en viktig detalj blivit utelämnad till mitt stora förtret.. Snobban har blivit nämnd och hans nya flickvän, men det står ju ingenting om 850!! Lika bra att ge de senaste nyheterna eftersom det inte är så lätt att veta.. 850 har fått en liten makeover i form av en leopard-färgad filt och en knallröd First Aid Kit, bra att ha om olyckan skulle vara framme... Dessutom har 850 fått nya pjucks i form av fullt lagliga(?) vinterdäck som dessutom har kvar några enstaka dubbar, också bra att ha när vintern än en gång kopplar sitt grepp om vår svenska infrastruktur.
Med detta sagt och skadan reparerad är de så dags att sätta tänderna i Matte E pkt 2, som tydligen givits som läxa till morgondagen. Hoppas Jon och Joel kan vara så vänliga att plocka ur salsa burken och ciggpaketet som Ni missade i 850.
puss haj // Robert g
Med detta sagt och skadan reparerad är de så dags att sätta tänderna i Matte E pkt 2, som tydligen givits som läxa till morgondagen. Hoppas Jon och Joel kan vara så vänliga att plocka ur salsa burken och ciggpaketet som Ni missade i 850.
puss haj // Robert g
"Yes we can"
"Om det fortfarande finns någon därute som tvivlar på att naturvetenskapliga programmet är ett program där allt är möjligt, som undrar om drömmen hos dess grundare fortfarande lever i vår tid, eller som ifrågasätter kraften i vår policy, ska nu få veta svaret.
Det är svaret från ung som gammal, rik som fattig, demokrat som republikan, svart, vit, skåning, norrlänning, teknist, samhällare, handikappad och icke handikappad. Nv06a vill skicka ett meddelande till världen om att vi aldrig har varit en grupp inskränkta eller en samling nördiga och plikttrogna elever. Vi är och har alltid varit de bästa!
Det är svaret vi vill ge till de som under så lång tid lärt sig att vara cyniska, rädda och fyllda av tvivel om vad vi kan åstadkomma, detta enbart genom att förblanda oss med våra äldre generationer här på NV. Vi vill nu rentvå det ryktet och blicka mot en ljusare framtid.
Det har varit en lång väg hit, men nu, på grund av vad vi har gjort de här åren, så har, i det här ögonblicket förändringen kommit till kännande.
Vi är och förblir en klass som är lite bättre, lite smartare och lite snyggare.
Thank you. May God bless the Nv06a of Figy."
Barack Obamas tacktal till nationen
/Berglund®
en kul grej :P
P.O om london
/ anita
Äventyr med Paulina
Jag väntar med spänning på vad som kommer att hända Paulina i dag.
Background story: Paulina får ett sms från Viktor med texten: "Jag och pappa hämtar dig tio i fem, ha ömtåliga kläder"
Paulina, om du inte överlever dagen, kan du inte testamentera Gånge-Rolf till mig då?
-Wikenfors
Stockholm -08
Team Svenne har precis mött Team Blatte. Anita, caught in action, so to say.
Kicks nästa! Nanna, Madde, Henke, Petro.
Rosa är muskulint! Jakob och Elias.
Språkpolis
Kära klassmedlemmar, ni, av allra högsta klass, i dubbel bemärkelse. Vi har ju startat en egen klassblogg. Som ni kanske märkt. Anyways, det heter klassblogg, vilket jag, Ellen, tycker innebär att alla, som vill, ska skriva i den, och inte tänka att "det är ju de som har startat den, då kan inte jag skriva i den. Jag skriver inget kul. Jag stavar fel". Men! Då kan jag säga att du kan vara lugn! Jag lovar att skratta åt allt som skrivs här på bloggen (nästan) och, som den språkpolis jag faktiskt är (ni har ju känt mig i tre år, ni vet hur jag är) så tänker jag rätta stavfel och andra små, men inte så obetydliga, våldtäkter på vårt vackra, dock något tråkiga, svenska språk. Om ingen har något emot det. Så. Nu kan ni börja läsa.
Vi har tillbringat snart tre år tillsammans. Glada år? Ja, definitivt. Lärorika år? Tveksamt, men antagligen. Jag vet inte hur mycket ni kommer ihåg från er första dag, då när vi satt där i aulan, nervöst väntande på att bli uppropade. Jag måste erkänna att jag blev lite skraj när jag hörde alla namn, såsom Mirza, Halili, Sanjin, Shero och Pavlovic (men sen visade det ju sig att ni bara är nallebjörnar allihopa), och när vi samlades uppe vid Svenskatorget såg jag inte ens skillnad på killarna. Ojoj. Kommer ihåg att jag tyckte att Anita såg blyg och tyst ut, och Louise hade på sig en orange tröja och var lite bortkommen, trodde jag. Tänk så fel man kan ha. Och vad man dömer folk, direkt! Alla i klassen, förlåt för det, jag hade nog fördomar om er alla i början. Oops.
Vad är det som man kommer ihåg från de här åren då? Tja, jag kommer ihåg hur rolig jag tyckte att PO var. Jag kommer ihåg alla gånger vi kröp ner genom buskarna mot Prostsjön för att mäta siktdjupet och alkaliniteten, jag kommer ihåg spanskalektionerna med Mireya i ettan då Paulina berättade att hon alltid somnar på bio och sov igenom hela den stora slutscenen i Sagan om Ringen. Jag minns också när Madde offrades som "frivillig" elev till POs experiment med den där bollen och hennes hår blev elektriskt laddat och såg jättekul ut, och alla gånger PO har visat hur fysikens lagar går till genom att demonstrera det med hjälp av Filips leksaker, sådana som han har fått till sin födelsedag, men som han aldrig har fått använda, till exempel den söta lilla gula bilen, bilbanan och flygplanet.
Från biologin kommer jag ihåg varför man måste gå på toaletten så mycket när man dricker öl, och sedan kommer jag heller inte att glömma Nettans t-shirt; maj = jazz. Jag kommer ihåg vår avslutningsfest i ettan, som eskalerade i ett stort vattenkrig i köket, och jag minns såklart när Henke vrålhånglade med Millan, inte så jättenykter. Jag kommer ihåg resan till Kolmården och de mjuka, varma, sköna stolarna i rummet där de hade föreläsningar, jag minns schimpansen Marios som tillbringade sin tid på en gren och kliade sig, ja, där bak, så att säga. Jag kommer ihåg hur mysigt det var på kvällen där, ute med klassen, och spänningen i att smyga in i parken på natten och gömma sig för Securitas, eller vilka de var. Jag kommer ihåg POs jultal 2007, då han berättade vad hans första tanke hade varit när han såg oss, NV06A; "Vad fan är det här..?". Jag drar mig till minnes hur vi dissekerade (massakerade!) minkarna och den där lukten!
Jag kommer ihåg Stockholm i tvåan tillsammans med Nettan med man, som lämnade oss vind för våg med vinglas i händerna på Stockholms gator, och den där stora konserten, och vi spelade ju laser doom, Team Blatte mot Team Svenne (jag kan glädja er, svennar, vi vann, mycket tack vare mig, tihi. Jag kan glädja er, blattar, Mirza fick överlägset högst poäng). Jag kommer ihåg när vi nollade NV08C, shit vad kul det var! Elias har fått mycket skit för de där gamla räkorna (som han offrade handleden för) som han stoppade innanför kalsongerna på de små liven. Mycket bra, Elias. Jag minns leken, där förloraren alltid får mer eller mindre pinsamma straff, och vad kul att så många stör sig på den; jag tycker den är rolig. Åh, jag kommer ihåg när vi skrev nationellt prov i matte C, och fyrtio minuter försent kommer Mirza inklampande i rummet och utbrister "Jag har tagit körkort!".
Jag kommer definitivt ihåg La Palma, med alla observatorier och hur häftigt det var att få se allt, jag kommer ihåg festen med spaggarna när Sanna och Louise fick i sig den där "farliga" spriten och att Joel ensam sjöng Du gamla, Du fria för dem, och lyckades sjunga fel.
Jag kommer ihåg hur omöjligt det är att få Elias att sluta vissla, hur bra aktörer Henke och Louise är, hur högljudd Anita är, hur bra Joel härmar hennes skratt, att Mirza var på G med Sejla i början, hur fint Almas hår är, varje dag, hur många gånger Burim har burit runt en växt i matsalen, hur svårt det var att veta om Denis var japan eller inte, hur många gånger vi var tvungna att hjälpa lärare att uttala Sejlas namn, hur Petro och Paulina kom krypande ur hissen i Stockholm, att Jakob alltid spelade Travian, hur jag trodde att Nanna var svensk, hur kul det var att Lovisa J började i klassen, att Vedo lyckades få hela klassen emot sig angående det där provet, att Jon färgade håret, att Robert hade massa konstiga skämt, att Emma alltid hade fina lockar, att Sofia kastade längst i spjut i ettan, hur Alle pratade om sina schampo- och balsammärken, hur Lovisa G alltid har något bra tips till nästan vad som helst och jag kommer ihåg hur rädd jag var för Sanna när vi var i olika lag på idrotten och jag var barfota. Jag kommer ihåg er, NV06A! Hur kan man glömma er?
-Wie
Vi har tillbringat snart tre år tillsammans. Glada år? Ja, definitivt. Lärorika år? Tveksamt, men antagligen. Jag vet inte hur mycket ni kommer ihåg från er första dag, då när vi satt där i aulan, nervöst väntande på att bli uppropade. Jag måste erkänna att jag blev lite skraj när jag hörde alla namn, såsom Mirza, Halili, Sanjin, Shero och Pavlovic (men sen visade det ju sig att ni bara är nallebjörnar allihopa), och när vi samlades uppe vid Svenskatorget såg jag inte ens skillnad på killarna. Ojoj. Kommer ihåg att jag tyckte att Anita såg blyg och tyst ut, och Louise hade på sig en orange tröja och var lite bortkommen, trodde jag. Tänk så fel man kan ha. Och vad man dömer folk, direkt! Alla i klassen, förlåt för det, jag hade nog fördomar om er alla i början. Oops.
Vad är det som man kommer ihåg från de här åren då? Tja, jag kommer ihåg hur rolig jag tyckte att PO var. Jag kommer ihåg alla gånger vi kröp ner genom buskarna mot Prostsjön för att mäta siktdjupet och alkaliniteten, jag kommer ihåg spanskalektionerna med Mireya i ettan då Paulina berättade att hon alltid somnar på bio och sov igenom hela den stora slutscenen i Sagan om Ringen. Jag minns också när Madde offrades som "frivillig" elev till POs experiment med den där bollen och hennes hår blev elektriskt laddat och såg jättekul ut, och alla gånger PO har visat hur fysikens lagar går till genom att demonstrera det med hjälp av Filips leksaker, sådana som han har fått till sin födelsedag, men som han aldrig har fått använda, till exempel den söta lilla gula bilen, bilbanan och flygplanet.
Från biologin kommer jag ihåg varför man måste gå på toaletten så mycket när man dricker öl, och sedan kommer jag heller inte att glömma Nettans t-shirt; maj = jazz. Jag kommer ihåg vår avslutningsfest i ettan, som eskalerade i ett stort vattenkrig i köket, och jag minns såklart när Henke vrålhånglade med Millan, inte så jättenykter. Jag kommer ihåg resan till Kolmården och de mjuka, varma, sköna stolarna i rummet där de hade föreläsningar, jag minns schimpansen Marios som tillbringade sin tid på en gren och kliade sig, ja, där bak, så att säga. Jag kommer ihåg hur mysigt det var på kvällen där, ute med klassen, och spänningen i att smyga in i parken på natten och gömma sig för Securitas, eller vilka de var. Jag kommer ihåg POs jultal 2007, då han berättade vad hans första tanke hade varit när han såg oss, NV06A; "Vad fan är det här..?". Jag drar mig till minnes hur vi dissekerade (massakerade!) minkarna och den där lukten!
Jag kommer ihåg Stockholm i tvåan tillsammans med Nettan med man, som lämnade oss vind för våg med vinglas i händerna på Stockholms gator, och den där stora konserten, och vi spelade ju laser doom, Team Blatte mot Team Svenne (jag kan glädja er, svennar, vi vann, mycket tack vare mig, tihi. Jag kan glädja er, blattar, Mirza fick överlägset högst poäng). Jag kommer ihåg när vi nollade NV08C, shit vad kul det var! Elias har fått mycket skit för de där gamla räkorna (som han offrade handleden för) som han stoppade innanför kalsongerna på de små liven. Mycket bra, Elias. Jag minns leken, där förloraren alltid får mer eller mindre pinsamma straff, och vad kul att så många stör sig på den; jag tycker den är rolig. Åh, jag kommer ihåg när vi skrev nationellt prov i matte C, och fyrtio minuter försent kommer Mirza inklampande i rummet och utbrister "Jag har tagit körkort!".
Jag kommer definitivt ihåg La Palma, med alla observatorier och hur häftigt det var att få se allt, jag kommer ihåg festen med spaggarna när Sanna och Louise fick i sig den där "farliga" spriten och att Joel ensam sjöng Du gamla, Du fria för dem, och lyckades sjunga fel.
Jag kommer ihåg hur omöjligt det är att få Elias att sluta vissla, hur bra aktörer Henke och Louise är, hur högljudd Anita är, hur bra Joel härmar hennes skratt, att Mirza var på G med Sejla i början, hur fint Almas hår är, varje dag, hur många gånger Burim har burit runt en växt i matsalen, hur svårt det var att veta om Denis var japan eller inte, hur många gånger vi var tvungna att hjälpa lärare att uttala Sejlas namn, hur Petro och Paulina kom krypande ur hissen i Stockholm, att Jakob alltid spelade Travian, hur jag trodde att Nanna var svensk, hur kul det var att Lovisa J började i klassen, att Vedo lyckades få hela klassen emot sig angående det där provet, att Jon färgade håret, att Robert hade massa konstiga skämt, att Emma alltid hade fina lockar, att Sofia kastade längst i spjut i ettan, hur Alle pratade om sina schampo- och balsammärken, hur Lovisa G alltid har något bra tips till nästan vad som helst och jag kommer ihåg hur rädd jag var för Sanna när vi var i olika lag på idrotten och jag var barfota. Jag kommer ihåg er, NV06A! Hur kan man glömma er?
-Wie
Veckans frisyrtips
Elias har på bilden en classig backslickfrisyr à la sing it magistern.
Kära Församling ...
Kära Församling
Vad kul att så många skriver på bloggen.
Hejja oss!
Även jag ska bidraga med några stora ord av en stor man.
Oförglömliga citat à la Po fortsättning...
Po drar en "rolig " historia
"vad kallas Lapp-kvinnans massagesatv? -Fusk-lapp"
Matte är viktigast...
En elev -"Po, brandlarmet går"
Po- "Äh skit i det. Nu fortsätter vi räkna"
Nu till en annan sak.
Jag tror inte jag är ensam när jag tycker att många i vår klass skulle behöva en ny frisyr.
Därför tar jag nu mig friheten att köra igång "veckans frisyrtips"
Denna veckas gästmodell är Elias Falk...
(och nej ,Joel, det är inga bilder från privata fotoalbumet )
Vad kul att så många skriver på bloggen.
Hejja oss!
Även jag ska bidraga med några stora ord av en stor man.
Oförglömliga citat à la Po fortsättning...
Po drar en "rolig " historia
"vad kallas Lapp-kvinnans massagesatv? -Fusk-lapp"
Matte är viktigast...
En elev -"Po, brandlarmet går"
Po- "Äh skit i det. Nu fortsätter vi räkna"
Nu till en annan sak.
Jag tror inte jag är ensam när jag tycker att många i vår klass skulle behöva en ny frisyr.
Därför tar jag nu mig friheten att köra igång "veckans frisyrtips"
Denna veckas gästmodell är Elias Falk...
(och nej ,Joel, det är inga bilder från privata fotoalbumet )
The Man, The Myth, The Legend. Eller?
De är inte lätt för han, Wanemark i alla ära gott folk!
/ Berglund ®
a classic astronomi situation
ja håller med föregående bloggare.
En bild säger mer än tusen ord.
En bild säger mer än tusen ord.
Julfesten -07
En sådan lyckad julfest vi hade då!
Bullar, pepparkakor, skumtomtar, julmust, negerbollar (eller "urafrikansk invånare med mjäll"), knäck, glögg och, icke att förglömma, dessa underbara kladdkakor med dekoration.
INGE - mannen som snarast bör tvångsskiljas från sin tweedkavaj! NV08C, det är er uppgift att bränna fanskapet!
Detta är ett av de tillfällen då en bild verkligen säger mer än 1000 ord.
Per-Ola Fredriksson och Louise Gustavsson i en svettig och intim kamp... I Twister. ;)
-Wie
